Alla transporter innebär ökad risk för barnet och medföljande vårdgivare, både i form av vårdkomplikationer och olyckor. Största möjliga säkerhet kräver kunskaper och erfarenhet, utprovade rutiner, fungerande logistik och bra utrustning.
Vanliga komplikationer vid transporter:
- Hypotermi/hypertermi
- Förlust av kärlaccess
- Medicinsk luft eller syrgas tar slut
- Accidentell extubation
- Batterier laddar ur
Kontroll av utrustning innan avfärd
- Andningsutrustning
- Övervakningsutrustning
- Infusionspumpar
- Batteri/el (kuvös)
- Gasförbrukning (luft, syrgas, No)
- Fixering
Övervakning av barnet
- Andning
- Puls – EKG el pulsoximeteri
- Syresättning - pulsoximeteri
- Hud – eller kroppstemperatur
- Vakenhetsgrad
- Smärtskattning
- Hudfärg(dock ofta svårt att värdera under transport)
- Ev transkutanmätning av tcpO2/tcpCO2
- Ev mäta CO2 i utandningsluft (för att kontrollera tubläge)
Observation och övervakning av barnet under transport
Dokumentation
Alla neonatala transporter skall journalföras och registreras i det svenska nationella kvalitetsregistret SNQ-transport. Detta kan göras via ett SwEPIQ Transportjournal SNQ-dokument eller direkt i appen, manual finns tillgänglig på Svenska neonatalförenings hemsida. Syftet med registret är att få en övergripande bild av neonatala transporter och att därigenom arbeta för ökad patientsäkerhet.
Kommunikation
Om personalen som skall transportera ett barn kommer från ett annat sjukhus bör de börja med att presentera sig med namn och funktion.
Det är viktigt att vara lyhörd och ödmjuk för att skapa ett arbetsklimat med fokus på optimal samordning av transportprocessen.
- Hela teamet bör ta emot rapport av den personal som vårdar barnet innan något annat görs.
- Informera föräldrarna om åtgärder som vidtas före, under och efter transport.
- Samarbeta med avdelningspersonalen för att optimera barnets tillstånd vid överflyttning av barnet till transportkuvösen. Avdelningspersonalen är en viktig resurs.
- Återrapportera till patientansvarig läkare på remitterande sjukhus efter avslutad transport. Informera föräldrarna.
Överrapportering
Upprätta kommunikation
Tydlig och ödmjuk kommunikation minskar risken för missförstånd och irritation i den komplexa situation som uppstår då olika personalkategorier från skilda arbetsplatser, samt barn och föräldrar möts.
Patientsäker sjukvård kräver att vi samarbetar som välfungerande team. Det krävs förståelse för varandras roller och kunskap om vikten av tydlig kommunikation.
CRM (Crew Resource Management)
En metod för att uppnå detta är att alla arbetar efter CRM, vilket säkerställer en öppen attityd med möjlighet för alla i teamet att ställa frågor och säga till om något är fel. Genom att ha ett bra teamarbete förbättras arbetsklimatet vilket leder till minskad risk för misstag och en ökad patientsäkerhet.
Viktiga punkter i CRM
- situationsmedvetenhet
- fatta beslut och prioritera
- tydlig kommunikation
- ledarskap och följarskap
- be om hjälp tidigt
- använda all tillgänglig information och alla tillgängliga resurser
SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuell bedömning, Rekommendation).
SBAR är ett av kommunikationsverktygen i CRM. Metoden ger möjlighet att utan omskrivningar kommunicera tydliga rekommendationer och kan öka patientsäkerheten genom att hela personalens kompetens tas tillvara.
S - Situation
Situation är kärnan i det som ska förmedlas och ska fungera som en kortfattad "rubrik" för att fånga mottagarens uppmärksamhet. Här presenterar sändaren sig själv och vem det gäller.
B - Bakgrund
Bakgrunden beskriver det relevanta för den aktuella situationen. Vid akuta tillfällen hinner man bara beskriva det allra viktigaste. Icke akuta situationer kan innehålla mer information.
A - Aktuell bedömning
Aktuell bedömning beskriver den aktuella situationen som ska förmedlas. Använd gärna ABCDE för att strukturera patienternas vitalstatus. Berätta om eventuella åtgärder och resultat av dessa. Förmedla din bedömning av den aktuella situationen.
R – Rekommendation
Rekommendation eller varför du tagit kontakt och vad ska mottagaren göra. Klargör för dig själv vad mottagaren förväntas göra utifrån det som rapporterats under S, B och A, samt inom vilken tid du anser det ska göras.
TIME-OUT
Time-out är en medveten paus i verksamhet som innebär tydlig kommunikation och verbal bekräftelse. Alla medlemmar deltar i avstämningen.
Time-out kan med fördel användas:
- innan transporten påbörjas för att göra en sista kontroll att all utrustning är med och fungerar.
- när transportteamet anländer för presentation och rapportering av barnet
- innan barnet skall förflyttas
- innan avfärd
Nu är det här avsnittet slut. Klicka på länken nedan eller använd menyn för att fortsätta: