Effektiv och fungerande ventilation är helt avgörande vid omhändertagande av nyfödda barn med apné eller otillräcklig andning. Det är meningslöst att påbörja thoraxkompressioner om man inte har säkerställt en fungerande ventilation.
Om hjärtfrekvensen inte går att registrera eller är under 60 slag per minut trots ventilation med säkrad luftväg genom intubation eller larynxmask påbörjas thoraxkompressioner.
Kompressionerna ges koordinerat med 3 kompressioner och 1 inblåsning, 3:1. Målet är åtminstone 30 inblåsningar och 90 kompressioner per minut.
Utvärdera hjärtfrekvensen med EKG (och stetoskop) regelbundet, initialt var 30:e sekund. Under pågående thoraxkompressioner är det svårt att utvärdera HLR-insatser då kompressionerna ger störningar på EKG. Kort avbrott av kompressioner behövs vid utvärdering av hjärtfrekvens.
Avbryt thoraxkompressionerna när hjärtfrekvensen är tydligt stigande och senast när den är över 60 slag per minut.
Thoraxkompressioner behövs ytterst sällan och skall bara utföras på barn med mycket låg hjärtfrekvens där man har en säkerställd luftväg genom intubation eller larynxmask
