Fosterövervakning

Syftet med all fosterövervakning är att i tid upptäcka tecken på hypoxi hos fostret, så att åtgärder kan vidtas för att begränsa eller förhindra en kliniskt relevant asfyxi. Existerande metoder för fosterövervakning har relativt hög sensitivitet, men låg specificitet, vilket innebär att de ger en ospecifik bild av barnets asfyxisituation och kliniska tillstånd.

Fosterljud avlyssnas intermittent med tratt (Pinards stetoskop ) eller med dopplerdosa (CTG) vid alla förlossningar enligt lokala riktlinjer. Vanligen gäller att fosterljud avlyssnas intermittent vid ankomsten till förlossningsenheten, samt att en initial CTG registrering tas under 20 - 30 minuter. Varje förlossningsklinik har egna riktlinjer för hur ofta och hur länge CTG därefter ska registreras under förlossningsförloppet. För utökad fosterövervakning används också skalpprover.

 

CTG

CTG (kardiotocografi) innebär att fostrets hjärtljud registreras tillsammans med uterusaktiviten (värkarna), och att variationer i fostrets hjärtfrekvens ställs i relation till värkarbetet. CTG används för att diagnosticera hotande eller manifest hypoxi och har som syfte att ge behandlande barnmorskor och läkare möjlighet att agera för att motverka asfyxi hos fostret.

CTG-metoden har hög sensitivitet, men låg specificitet, d.v.s. avvikande och patologisk CTG är vanliga även utan att det föreligger en hypoxi av betydelse för fostret. Eftersom avvikelser i CTG ofta är ospecifika krävs hög kompetens i CTG-tolkning, klinisk erfarenhet och kompletterande metoder för att undvika onödiga ingrepp under förlossningen. Fostrets hjärtljud kan registreras på två sätt, antingen via en dopplergivare placerad på mammans mage eller via en elektrod som fästs på fosterskalpen.

En rad faktorer kan påverka CTGs utseende, vilket medför att CTG aldrig kan bedömas utan att andra faktorer - som graviditetslängd, barnets tillväxt, fostervattenmängd, mammans temp, mammans läkemedel - tas med i bedömningen.

Tolkning av CTG skall alltid innehålla en bedömning av:

• basalfrekvens
• variabilitet
• accelerationer
• decelerationer
• värkfrekvens

CTG klassificeras som: 

• normalt
• avvikande
• patologiskt
• preterminalt

För ytterligare kunskaper om CTG hänvisas till www.ctgutbildning.se (öppnas i eget fönster).

Här ett normalt CTG med god kvalitet.

Normalt CTG (intern registrering).

 

Skalpprov

Skalpblodprov utgör ett komplement till CTG-bedömning och övrig tillgänglig klinisk information i bedömningen om ett foster är utsatt för hypoxi. 

Provet tas med en skaftad lansett genom ett amnioskop. För att provtagning ska vara möjlig måste modermunnen vara öppen 2-3 cm och fosterhinnorna ha brustit. Vare sig fostervatten eller blod från mamman får finnas med i provet, som tas från fostrets huvud. 

Svaret på ett skalpblodprov utgör en ögonblicksbild. Om CTG inte blir bättre, bör skalpblodprovstagningen upprepas inom 20-30 minuter. Blodprovet kan analyseras för pH och/eller laktat. Metoderna anses likvärdiga för att upptäcka metabol acidos