Bedömning enligt Apgar är ett hjälpmedel för att på ett standardiserat sätt kunna avgöra vilka barn som behöver mer hjälp vid omställningen till livet utanför uterus. Poängskalan utvecklades på 50-talet i New York av Virgina Apgar och har fått stort genomslag, så att den nu används världen över. Den är enkel att utföra och kräver inte tillgång till teknik. Bedömningen innehåller 5 parametrar som vardera ger 0 till 2 poäng (således sammantaget högst 10 poäng vid varje bedömningstillfälle) och utförs vid 1, 5 och 10 minuters ålder på alla nyfödda barn, samt därefter var 5:e minut vid fortsatt neonatal HLR. Även för det friska barnet sker efter 10 minuters ålder fortlöpande bedömning av motsvarande parametrar, men utan poängsättning.
0 poäng | 1 poäng | 2 poäng | |
Hjärtfrekvens | Ingen | <100 | >100 |
Andning | Ingen | Otillräcklig | God, skrik |
Hudfärg | Blek, cyanos | Perifer, cyanos | Rosig |
Muskeltonus | Slapp | Nedsatt | Aktiv |
Retbarhet | Ingen | Grimaser | Nyser |
Bedömningen av Apgar sker i normalfallet när barnet ligger hos mamma – eller andra föräldern- utan att störa den tidiga anknytningen.
Apgarbedömningen utgör en ögonblicksbild av barnet, varför det är viktigt att bedömningarna sker vid rätt tidpunkt. Sambandet mellan Apgarpoäng och barnets framtida utveckling är svagt, utom vid extrema värden. Apgarpoängen kan därför aldrig utgöra grund för prognos eller klinisk handläggning. Med åren har delar av Apgarbedömningen blivit mindre relevanta, varför justerade versioner har föreslagits. Den ursprungliga versionen är dock så etablerad globalt att den hittills inte har ersatts i klinisk praxis.
Bilden visar Virginia Apgar (1909 -1974, professor i anestesiologi) publicerade 1953 det bedömningsverktyg av det nyfödda barnets tillstånd som nu används över hela världen
Här kan du se en film som sammanfattar de första tio minuterna i ett nyfött barns liv. Syftet med den 3 minuter långa filmen är att ge en bild av hur den normala omställningen till livet utanför livmodern ser ut. Titta gärna på den flera gånger för att upptäcka detaljer hos barnet, och observera särskilt hur barnets hudfärg förändras under filmen. Sedan filmen producerades har handläggningen i samband med avnavling ändrats, men budskapet i filmen är fortfarande relevant.
På de följande sidorna ges en översiktlig genomgång av handläggningen under det friska barnets första minuter i livet. Rutinerna kan variera något mellan landets olika förlossningsenheter, men grundprinciperna är gemensamma
Nu är det här avsnittet slut. Klicka på länken nedan eller använd menyn för att fortsätta: