I förberedelsen inför mottagandet av det för tidigt födda barnet, i en icke akut asfyktisk situation, ingår ställningstagande till vilken vårdnivå barnet förväntas behöva för att ge barnet en optimal start i livet. Aktuell evidens visar tydligt att mycket för tidigt födda barn bör förlösas och initialt vårdas vid enheter med fördjupad erfarenhet av den vård som dessa barn kräver, såväl vid det primära omhändertagandet som under veckorna därefter. Behövs högre vårdnivå bör ställningstagande tas till om modern kan flyttas innan förlossning. Om detta inte är möjligt planeras omhändertagande lokalt, om möjligt med neonatalt transporteam på plats och så tidigt som möjligt efter stabilisering transport av barnet till annat sjukhus.
Alla sjukhus med förlossningsverksamhet bör ha färdiga, tydligt formulerade rutiner för handläggning av gravida kvinnor med hotande förtidsbörd, samt rutiner för omhändertagande av det nyfödda underburna barnet.
Inför det primära omhändertagandet av det underburna barnet behövs anpassning av utrustning med fokus på ventilation, övervakning, värme och team.
Sammankalla teamet tidigt för kontroll av vårdplats, planering och förberedelser.
- Inhämta kunskap om barnet samt gör en riskbedömning av situationen för bedömning av behov av insatser och närvarande kompetens: gestationsålder inklusive förväntad vikt, se tabell. Finns till exempel information om tillväxthämning, infektionsmisstanke, långvarig vattenavgång, tecken på asfyxi (kronisk, akut), missbildning eller annat känt tillstånd hos barnet. Har modern erhållit steroider/antibiotika?
- Behövs läkemedel: Surfaktant? Antibiotika?
- Maskstorlek? Intubation? Lämplig tubstorlek? Narkosläkare?
- Utrustning för provtagning?
- Förberedelser för invasiva åtgärder: Infart (navelkärlskatetrar, perifer)?
- Små sugkatetrar uppkopplade
- Plastpåse?
- Transportutrustning
- Dokumentation
- Föräldrastöd. Om tid finns ge föräldrarna möjlighet att informeras om det för tidigt födda barnet, vad som händer vid det primära omhändertagandet och efter stabilisering samt att hur deras närvaro hos barnet planeras
Vårdplatsen
Vårdplats för primärt omhändertagande av underburen kan vara barnbord alternativt barnets sluten-eller öppenvårds-kuvös ansluten till mobil transportenhet.
Akutbord
Transportkuvös med mobil transportenhet
Anpassa vårdplatsen för underburet barn genom att:
- Sätt på värmen på barnbord, som har strålvärmare och värmemadrass. Stäng dörr till barnrummet, om möjligt, för att värmen ska stanna i rummet.
- Byt EKG-elektroder anpassade till barnets storlek
- Byt mask för T-stycke/revivator anpassade till barnets storlek
- Förbered andningsstöd (T-stycke/ventilator) med inställningar enligt rutin (vanligen PIP 20-25 och PEEP 4-5 cm)
- Starta med FiO2 30% för barn < 28v, FiO2 21-30% för barn <32 v, övriga med FiO2 21%, titrera sedan syrgas efter syresättning
- Planera om möjligt för tidig nasal CPAP och förbered utrustning i lämplig storlek
- Ta fram plastpåse för höggradigt underburet barn(< 28v)
Lätt underburet barn kan, som fullgångna barn, vårdas primärt hudmothud hos mor/förälder. Lokal rutin och individuell bedömning avgör när detta är lämpligt, men förutsätter tätare observation avseende andning, allmäntillstånd och temperatur jämfört med det fullgångna barnet.
Teamet
Primärt omhändertagande av underburet barn är, såväl i en akut som en planerad situation, ett teamarbete. Tillkalla behövlig assistans tidigt och fördela arbetsuppgifterna. Genom att ha ett bra teamarbete förbättras arbetsklimatet, vilket leder till minskad risk för misstag och en ökad patientsäkerhet.
Lokala rutiner bör finnas avseende vilka som ingår i teamet, uppgiftsfördelning och kunskap kring vårdplats, utrustning och förväntade situationer. Såväl akut som planerat omhändertagande av underburen kan övas i simulatorträningsmiljö. Utbildning och träning i neonatal HLR, Lagarbete.
Time-out. Time-out är en medveten paus i verksamhet som innebär tydlig kommunikation och verbal bekräftelse. Alla medlemmar deltar i avstämningen. Förslagsvis sammanfattas aktuell kunskap om barnet/situationen, några ord om ”vad som förväntas ske”, feedback om att vårdplatskontroll och förberedelser är utförda samt genomgång av rollfördelning inklusive vem som tar ansvar för närvarande förälder/anhörig.
Time-Out kan med fördel användas efter vårdplatskontroll innan barnet föds, innan överflyttning/transport av barnet till vårdavdelning samt då situationen kräver en avstämning.
Oberoende av yrkeskategori har alla i teamet ett ansvar för att omhändertagandet av barnet blir optimalt och ett ansvar för att reagera på felaktigheter.