All personal som arbetar med nyfödda barn ska kunna bedöma den nyföddes tillstånd och eventuella behov av hjälp genom att ta ställning till (och vid behov kunna larma på assistans):

  • barnets andning
  • barnets tonus (muskelspänning)

Den första bedömningen sker direkt vid födseln, samtidigt som barnet torkas torrt och läggs hud-mot-hud hos förälder, med huvudet i en position som understödjer fri luftväg.
Sen avnavling rekommenderas i normalfallet, undantaget barn i behov av omedelbara HLR-åtgärder.  

Hos foster eller nyfödda är centrala nervsystemets tolerans för asfyxi betydligt större än hos vuxna på grund av den relativt sett låga syreförbrukningen jämfört med den vuxna hjärnan. Saturationen ligger under fosterlivet på cirka 60 % och kan under förlossningen vara nere på 30%.
Vid födseln har således nyfödda barn normalt låg syresättning, och saturationen varierar sedan stort mellan friska nyfödda barn under de första minuterna.
Det tar ofta ett tiotal minuter innan barnets syresättningsgrad (SpO2) överstiger 90%. Att bedöma färg/cyanos initialt är därför av ringa värde och perifer cyanos kan kvarstå betydligt längre. 

Observera att enstaka barn, trots att de varit aktiva och skrikit direkt efter födseln, kan få ett allvarligt andningsuppehåll under de följande timmarna. Det är således väsentligt att även till synes friska barn hålls under aktiv uppsikt under timmarna efter födseln. Kontrollera särskilt att barnets kroppsläge underlättar fri luftväg.

 

flodesschema del00