Förutom komplikationer under förlossningen kan ett flertal tillstånd hos mor och/eller barn bidra till att asfyxi utvecklas. I de flesta fall av svår asfyxi kan dock ingen säker, enskild orsak identifieras.

Intrauterin asfyxi kan delas in i kronisk och akut, även om gränsen sällan är helt tydlig.

Kronisk asfyxi kan uppkomma successivt under senare delen av graviditeten på grund av bristande placentafunktion. Etiologin är ofta oklar, men risken är ökad vid fetal tillväxthämning och maternell sjukdom. Fetal anemi, maternell hypoxi och sänkt hjärtfunktion hos fostret kan också ge en kronisk asfyxi. Fostret kompenserar initialt för den minskade syrgastillförseln genom minskad aktivitet, sänkt metabolism och ett ökat Hb. Vid mer uttalad syrebrist ses hypoglykemi, acidos och myokardiell svikt hos fostret, vilket kan leda till intrauterin fosterdöd.

Akut prenatal asfyxi kan inträffa vid ablatio och uterusruptur.

figurD2

Orsaker till kronisk asfyxi