Detta avsnitt handlar om initial vård efter asfyxi.
Detta avsnitt handlar om initial vård efter asfyxi.
Barn som raskt hämtar sig efter en kortare period med andningsstöd, etablerar stabil egenandning och vars tonus visar tydlig tendens till normalisering, kan efter avslutad HLR-insats vårdas hud-mot-hud hos mamma och partner på förlossning och BB. Dessa barn har god prognos, men kan vara fortsatt medtagna under perioden direkt efter födseln och därför ha ökat behov av god omvårdnad och övervakning, inklusive hjälp med värmereglering och optimalt position för att underlätta fri luftväg. Om barnet föds efter en långdragen förlossning kan dess glykogendepåer vara tömda, och barnet löpa risk för hypoglykemi, särskilt om det är litet, för tidigt fött eller tillväxthämmat.
Det är lämpligt att ansvarig läkare gör en eller flera uppföljande kontroller under de första timmarna efter födseln och viktigt att barnet bedöms regelbundet av kompetent personal.
För barn som behövt mer omfattande insatser se Efter allvarlig asfyxi
Barn som svarar snabbt på andningsstöd, och redan efter någon minuts ventilation på mask drar egna andetag och börjar normalisera tonus, kan efter avslutad HLR-insats vårdas i hud-mot-hud under noggrann observation
Med hypoxisk ischemisk encefalopati (HIE) avses den hjärnpåverkan som kan utvecklas efter asfyxi och som står i viss relation till barnets framtida neurologiska utveckling. I det postnatala förloppet graderas svårighetsgraden vanligen enligt Sarnat och Levene (se tabell). Graderingen ger ett visst prognostiskt underlag, som dock inte är konklusivt.
Bedömning av HIE-grad enligt Sarnat/Levene
Vid måttlig eller svår asfyxi skall ställningstagande till behandling med hypotermi ske snarast sedan barnet stabiliserats primärt.
Vården av det uttalat postasfyktiska barnet är komplicerad och bör därför ske på enheter med erfarenhet av avancerad neonatal intensivvård. Eftersom det centrala nervsystemet hos fostret har en - jämfört med den vuxne individen - ökad tolerans för syrebrist, påverkas övriga organfunktioner vid ungefär samma grad av asfyxi som hjärnan. Efter svår asfyxi kan barnet således, utöver ischemiska skador i CNS, även genomgå en period med multiorgansvikt som kräver avancerad neonatalvård.
Några aspekter av postnatal vård efter asfyxi sammanfattas nedan:
Vid tveksamhet rekommenderas kontakt med neonatalbakjour på regionklinik.
Hypotermi är den första, och hittills enda, behandling som har visad effekt på den neurologiska skadans omfattning efter asfyxi. Efter måttlig till svår asfyxi ska ansvarig läkare snarast kontakta regionenhet för ställningstagande till eventuell behandling med hypotermi efter initial stabilisering.
Hypotermibehandling är aktuell för barn med gestationsålder ≥ 36 veckor som uppfyller nedanstående A- och B-kriterier. A-kriterier indikerar akut svår asfyxi. B-kriterierna beskriver tecken på måttlig-svår HIE.
Behandlingskriterier
Minst ett av följande fyra A-kriterier:
Om minst ett A-kriterium är uppfyllt bedöms neurologisk påverkan enligt B. B-kriterier bedöms upprepat efter primär stabilisering. Har barnet tecken på hjärnpåverkan som vid måttlig-svår HIE?-definierat som förändrad vakenhetsgrad (letargi, stupor eller koma) och minst ett av följande:
Utförande
Bakgrund
Inom några timmar efter uttalad asfyxi startar olika skadeprocesser i hjärnan som kan ge permanenta skador. Dessa processer fortgår under flera dygn. Hypotermibehandling innebär att man sänker barnets kroppstemperatur för att på så sätt försöka bromsa dessa processer och begränsa uppkomsten av de sekundära hjärnskador som kan utvecklas i efterförloppet.
Metaanalys av studier har visat en minskning med 25 % avseende mortalitet eller svår neurologiskt handikapp i gruppen av barn som erhållit kylbehandling, med ett ”number to treat” på 7.
Sedan 2007 rekommenderar Svenska neonatalföreningen kylbehandling till nyfödda barn med gestationsålder ≥36 veckor som drabbats av svår perinatal asfyxi med encefalopati (A + B-kriterier uppfyllda enligt ovan). Hypotermibehandling utförs endast vid ett begränsat antal neonatalvårdsenheter, varför det ofta blir aktuellt att transportera barnet efter det primära omhändertagandet. I Sverige är omkring 100 barn per år aktuella för hypotermibehandling (incidens 0,6-0,9/1000).
För ytterligare information om hypotermibehandling hänvisas till Barnläkarföreningens hemsida:
Docka med hypotermibehandlingens kyldräkt.